Om C. G. Jungs begrepp ”Skuggan”

Hur medvetna är vi om vårt behov av att skapa ”Monster”, en polär gestalt till oss själva, för att därigenom möjliggöra en egen känsla av överlägsenhet, makt och fullkomlighet? Monster har förekommit i vår kultur sedan urminnes tider. Inom folktro och folksagor befolkas världen av goda och onda varelser och omen som inverkade – och fortfarande gör, i vår vardag.  När min farmor, gravid med en av mina farbröder, kissade i naturen och brände sig på en brännässla, blev detta orsaken till att barnet föddes med en defekt. Denna historia blev sedelärande och berättades för mig som gravid, ung blivande mor som en varning för vad som kan hända om man är oförsiktig.

Den latinska betydelsen av ”monstrum” innebär en gestalt som ger upphov till fruktan och utgör en varning för ondska. I mötet med ett monster väcks rädslor, skräck, fascination, flyktmekanismer och/eller andra former av försvarsstrategier hos den utsatta människan, antingen detta möte sker i den reella världen, i den fiktiva eller inom oss i form av fantasier eller drömmar.

Mötet med ett monster i en dröm innebär alltid ett hot som kan medföra en förändring i drömmarens liv. Genom definitionen av en monstergestalt fixeras vår syn på vad som är ett acceptabelt utseende eller uppförande. Detta ”statement” kan då gälla i den enskilde individens liv men också bli en kulturbetingad del av vårt samhälle.

C.G. Jungs sätt att definiera psykiska strukturer och mental verksamhet innehåller begreppet ”Skuggan” som är både personlig och kollektiv. I varje individs omedvetna finns en skugga som kan relateras till just denna bestämda människas liv och verklighet medan den arketypiska skuggan är kulturbetingad. Utifrån Jungs synsätt utgör hela det omedvetna hos en individ som inte har differentierat och integrerat omedvetna mönster och strategier, skuggan.  Skuggan står i motsatsförhållande till en annan, av Jung definierad, psykisk realitet: ”Persona”.  Persona kompenserar skuggans karaktärsdrag genom sin anpassning till omvärldens krav och kulturmönster. Genom den idealiserade personas mask kan skuggan undertryckas så till den milda grad att konflikten mellan persona och skugga ger upphov till en depression.  Om vi identifierar oss med vår persona, t.e.x.  rollen som intellektuell eller som mor, förloras levande, instinktiva och spontana uttryck för vår personlighet som kanske riskerar att uppfattas som oanständiga  eller vara tecken på oansvarighet.

_DSC8754 - Kopia©JH

I ett bildterapeutiskt sammanhang reagerade en klient kraftigt på en annan klients bild. Under processanalysen (Bildterapi enligt Almametoden, Solrosens förlag 2002) brast hennes persona när hon ”såg” ett par boxhandskar i den andres bild. Hennes ansikte förändrades till en utslagen blomma och hon skrattade högt och hjärtligt samtidigt som hon med kroppen visade hur hon boxades. I hennes nästa målning framkom bilden av ett svart monster som visade ”andra kinden till” och med stora kliv och ett brett leende steg in från ett ljust ”utanför” till klientens vardagsrum.

Att bli medveten om sitt eget inre monster, sin skugga, innebär alltid en moralisk konfrontation med persona, som gör allt för att vara de inlärda kulturkoderna till lags. Att medvetandegöra och befatta sig med skuggans egenskaper är en del av det bildterapeutiska arbetet för att få möjlighet till ett vitalare, spontanare och rikare liv. Den ständigt återkommande instruktionen från bildterapeuten i det bildterapeutiska arbetsrummet enligt almametoden är: ”följ dina impulser”.  Detta förhållningssätt utgår från en medvetenhet om rummets gränssättning, se ”Om gränser och möten i det bildterapeutiska arbetet”, artikel, Bildterapi 1982:2. Likväl som skuggan kan innehålla instinktiva, infantila fantasier och behov eller önskningar kan den undertrycka utvecklingsmöjligheter och positiva karaktärsdrag. Så länge som skuggan projiceras kan den emellertid inte medvetandegöras.

Skuggan som arketyp tillhör det kollektivt omedvetna och utgör en civilisations kulturella baksida och är svår att medvetandegöra eftersom det kan handla om förändrade moraliska och etiska ställningstaganden för en hel nation eller del av världen. Den arketyp, den mytiska gestalten Votan, som enligt Jung var i rörelse inför 2:a världskriget och som personifierades av Hitler var omedveten, annars hade detta världskrig kunnat förhindras. Den arketypiska skuggan växer genom människors omedvetenhet, av den anledningen är det viktigt att varje enskild individ bär sin del av den kollektiva skuggan, vår civilisations kors, för att förhindra destruktiva handlingsmönster både personliga och kollektiva.

©JANET HAAPAR

Text och Foto

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Edith Kramer är död!

1465407_720093114685303_1162136134_n

 

Bildterapins ”Grand old Mother”, Edith Kramer, är död! Igår lade jag intuitivt en bok av Peter Noll på mitt skrivbord. Titeln är ”Den utsatta tiden” och handlar om hur vi ser på våra livsmöjligheter och vikten av att leva utifrån våra hjärtans val eftersom allt ändå till slut försvinner in i evighetens otid. I dag fick jag meddelande om Ediths död den 21 februari i år.

Nu är hon död, min älskade kollega som undervisat i den Jungianska bildterapiutbildningen, deltagit i mina supervisionsgrupper, ställt ut sina oljor, teckningar och skulpturer på Almagården och återkommit för att måla i trädgården där eller i de vackra omgivningarna. Hon blev 98 år.

Tack Edith för allt roligt vi gjorde, allt skratt, dansen i Studion, spännande samtal, trevliga måltider, promenader, utflykter och intressanta upplevelser i utbildnings- och handledningsgrupper på Almagården!  God Bless You!

 

©JANET HAAPAR, f.d. Svensson

Foto: Wikipedia

Publicerat i bildterapi, Janet Haapar, Jungiansk Bildterapiutbildning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Inför 2014

Jungiansk Bildterapiutbildning på Österlen

 Goda Helger!

Bästa utbildningsdeltagare!

Tider inför nästa år: 28-30 mars då ska vi fördjupa oss i Jungs begrepp ”Aktiv Imagination” som är hans metod för inre bildupplevande . Jag kommer att utgå från Marie-Louise von Franz tolkningar av Jungs teori och visa en process med bilder som är gjorda utifrån AI.

16-18 maj ska vi börja med målning på fredag eftermiddag, på lördag – söndag kommer Iréne Stenvatten och dansar rituell dans med oss. Ofta blir det utifrån sago och/eller mytteman.

23-27 juni ska vi ägna oss åt drömmar. Vi kommer att fördjupa oss i egna drömmar, alltifrån drömmar som återkommit under lång tid till drömmar som kommer under veckan som vi är tillsammans. Vi ser på en serie bilder som är målade av en klient under en vecka när hon befattade sig med en traumatisk barndomsupplevelse som återkommit under hela hennes liv genom att samma dröm återupprepats. Målning av drömmar, strukturerade samtal och analys av drömmar.

21-25 juli kommer vi att gå in i Antikens mytologi, Sumerisk kvinnomyt, Nordiska sagor och de berättelser som ni i gruppen vill befatta er med. Jag har studerat antikens religioner vid Uppsala Universitet och tycker att det är väldigt roligt att följa de parallellprocesser som så tydligt visar sig när man ”går in i” upplevelsen av en antik kvinnomyt. Tiden står still, vi delar mer än vad vi tror av det esoteriskt kvinnliga!

19-21 september ska vi befatta oss med Alkemistisk symbolik i bilder.  Det här blir spännande! Jag tror att jag är den ende som har akademiska poäng i Alkemi på Psykologiska Institutionen i Lund! Studier av Jungs verk om Alkemi ingår i mina forskarutbildningsstudier. Ni kommer att få se hur det alkemistiska symbolspråket kan användas i bildterapeutiskt arbete, hur de olika färgernas system enligt alkemister, kan jämföras med en psykoterapeutisk/bildterapeutisk process från kaos till struktur.

21-23 november är en sammanfattande och avslutande gång.

Jag ser fram emot att träffa er igen på det nya året!

En riktigt God Jul och så småningom ett spännande Nytt 2014!

Önskar

Janet Haapar

046-139834, 0414-26283

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar, Jungiansk Bildterapiutbildning | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Den bildterapeutiska palettens färger

Palettens färger

Färgerna talar till känslan, därför kan den endast upplevas genom känslan. Ibland är det omöjligt att verbalisera upplevelsen av en viss färg.

Färgernas kosmiska ordning har en parallellitet i människans psykiska liv.

Namnlöst-8©js

I den bildterapeutiska paletten enligt almametoden, finns färgerna organiserade enligt en färgtoncirkel som representerar både jord och himmel, ljus och skugga. Tidigare förvånades jag över att jordfärger inte fanns med i någon känd färgtoncirkel, av den anledningen gjorde jag en egen, där den gröna färgen blir förbindelsen mellan de båda motsatta sidorna i cirkeln.

Färgtonscirkelns ena del speglar regnbågens färger, spektret, som innehåller alla skiftningar och nyanser av de tre färger som Goethe genom sin forskning fann vara grundfärger, och därmed också utgångspunkt för gestaltande möjligheter, nämligen: Cadmium Lemon, Alizarin Crimson och Ultramarine Blu. Ur blandningar med dessa tre färger kan man få alla himmelsfärgerna. Så är t.ex. Alizarin Crimson är en kall röd färg med dragning åt blått, den kan inte blandas, den är en grundfärg. Andra röda färger kan man genom blandning själv framställa, som t.ex. den varmt röda Cadmium Red som är en blandning av Alizarin Crimson och Cadmium Lemon.

Visst är det fascinerande att tänka sig att alla himmelsfärger vi kan se består av blandningar mellan dessa tre grundfärger: Ultramarine Blu, Alizarin Crimson och Cadmium Lemon.

Den andra delen av färgtoncirkeln innehåller de jordfärger som är viktiga på den bildterapeutiska paletten: Yellow Ochre, Burnt Sienna och Burnt Umber.

Färgerna arrangeras på paletten enligt detta kosmiska system, som klienten varseblir i samma stund som hon kommer in i ateljén. Denna lagbundenhet speglar en psykisk struktur, där varje färgton, varje kulör motsvaras av en inre klang och stämning hos bildskaparen.

Mer om detta finns att läsa i min bok: ”Bildterapi enligt Almametoden”.

©JANET HAAPAR, f.d. Svensson

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Bildterapins dag på Dunkers

_DSC2487©js

Efter några inledande välkomstord av Gudrun Willén, psykiater, leg psykoterapeut och bildterapeut enligt Almametoden, presenterade Henen Wahlbeck, barnmorska och bildterapeut enligt Almametoden, sitt forskningsprojekt om bildterapi med förlossningsrädda kvinnor. Helen lät oss på ett levande sätt få del av några av projektets deltagares bilder, deras trauman och livsmöjligheter.

Pia Hane-Weijman, omsorgspedagog och bildterapeut, fortsatte, efter fruktpaus, med en gripande föreläsning om sitt arbete med svårt sjuka barn på sjukhus. Därefter ledde Pia en processinriktad workshop som började med att deltagarna modellerade med slutna ögon, fortsatte med måleri och några reflekterande ord över den egna upplevelsen, vilka skrevs ner av varje deltagare. Workshopen avslutades med att deltagarna vände sig mot varandra i par och samtalade om det inträffade.

_DSC2490©js

Den innehållsrika förmiddagen avslutades med att jag kort presenterade den Jungianska Bildterapiutbildningen med dess metodiska grund: Almametoden. Utbildningen ges av Ateljé för Bildterapi AB sedan 1991 på Österlen.

I Dunkers kulturhus vackra Bistro, invid hamn och hav, avnjöt vi en god lunch.

Eftermiddagen började med Christina Anderssons, sjuksköterska och bildterapeut, ömmande och medryckande beskrivning av bildterapi med en åldrad kvinna, Britta, vars bildprocess och livsöde vi fick följa.

_DSC2512©js

Som praktisk avslutning en givande dag gav Gudrun Willén och Jenny Butler, socionom och bildterapeut, en workshop utifrån bildterapidagens tema: Färg-känsla-tanke, vilket engagerade deltagarna till både målning och samtal i tvågrupper om upplevelserna.

Dagen knöts ihop med frågor, kommentarer och uttryck för känslor av välbefinnande och tillfredsställelse över programmets innehåll.

©JANET HAAPAR, f.d. Svensson

TEXT och FOTO

Publicerat i Almametoden, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar, Jungiansk Bildterapiutbildning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Almametoden

Foto

I min bok ”Bildterapi enligt Almametoden” beskriver jag den bildterapeutiska metod, som jag utvecklade under tiden som bildterapeut på BUP i Malmö, och som fortfarande visar sig vara verksam. Då, i början av -70-talet, reste jag till olika bildterapeuter och konstnärer i Sverige och deltog i deras arbete på olika psykiatriska kliniker som Danderyds Sjukhus i Stockholm, Ulleråkers Sjukhus och Akademiska Sjukhuset i Uppsala, S:t Sigfrids Sjukhus i Växjö, Vipeholm i Lund, för att få en uppfattning om hur andra bildterapeuter arbetade.

Man arbetade eklektiskt och holistiskt. För måleri användes ungefär samma material som i skolsammanhang, både vad gäller färger och storlek på papper. I Jan Thomaeus mottagningsrum på Danderyds Sjukhus fanns dessutom en mängd olika slags material att tillgå, allt från ståltråd, tygbitar till collage, olika slags ”saker” att bygga och göra skulpturer av till olika slags färg. Efter Sverige fortsatte jag till Köpenhamn, London, Dochnach och Zurich.

I Zurich mötte jag Bettina Egger i samband med att jag besökte olika psykiatriska kliniker bl.a. Burghöltzli, där Jung en gång arbetat, och C.G. Junginstitutet i Kussnacht, dit jag senare återvände för kortare kurser och seminarier. Bettina arbetade med ausdrucksmalen, uttryckande måleri, i sin ateljé i Zurich. Hennes arbetssätt var influerat av grafikern Arno Stern, Paris, som hon var utbildad hos.  Under några års tid återvände jag regelbundet till henne, för att befatta mig med mitt inre och jag var alltid lika orolig på hemresan i tullen mellan Danmark och Sverige, att jag skulle bli ombedd att visa innehållet i min rulle med bilder som jag bar med mig tillbaka.

Hos Bettina fann jag det stängda rummet.  Ingenting, förutom vad som kunde användas för gouachmåleri och modellering med lera fanns i rummet. Väggarna var klädda med skivor, på vilka vi målare fäste färdiga ark i storlek 40×60 cm. Denna stringens vad gällde begränsning i materialet tilltalade mig och jag satte genast upp porösa skivor på väggarna i mitt behandlingsrum på BUP i Malmö.

Grupperna var öppna hos Bettina, man kunde börja och sluta när man ville, endast tiden för sessionerna var fast. Du visste inte vilka som skulle komma, det fanns ingen kommunikation mellan deltagarna i rummet, man var inte tillåten att kommentera någon annans bild. Inte förrän efter sessionens slut, kunde de gruppdeltagare som ville träffas över en kopp te eller en öl på den närbelägna kvarterskrogen. Då talade vi inte om våra bilder.

För mig, som anhängare av Jung som teoribildare, blev det viktigt att relatera mitt arbetssätt till hans teorier. Jag bröt ny mark som bildterapeut och presenterade ett helt nytt arbetssätt i Sverige i den artikel som var införd i Svenska föreningen för bildterapis skrift ”Bildterapi” 1982. Almametoden skiljer sig avsevärt från Arno Sterns och Bettina Eggers metod.

Bildterapi i grupp enligt almametoden innehåller:

1. Avspänning och meditation

2. Målning av inre bilder, känslor eller stämningar som kommit fram under meditationen

3. Processanalys av målningarna med teoretisk och filosofisk grund i Jung, Winnicott, Buber och buddistiskt tänkande.

Grupperna är ”halvslutna”, man gör ett kontrakt för att träffas 12 gånger och kan då antingen välja att avsluta eller att fortsätta ytterligare 12 gånger. Av den anledningen finns både nytillkomna och redan etablerade deltagare i gruppen. Det konstnärliga uttrycket är begränsat till måleri med en flytande temperfärg och en fast oljepastellkrita. Inget annat. Pappret som används är oftast golvläggningspapper, 1,5 m bred, i kombination med vitt papper, 1 m bred samt färdigskurna ark 40×60 cm.

Det bildterapeutiska arbetsrummet, enligt almametoden, innehåller två rum, vilka är öppna mot varandra. Det ena rummet är till för avspänning, meditation, samtal och processanalys av klienters målningar. Det andra rummet är till för målning och kortare samtal mellan terapeut och klient.

Almametoden används både i individualterapi och gruppterapi, både för mindre grupper som träffas en gång i veckan och för större, med max 12 deltagare, som träffas och målar mera intensivt under tre eller fem dagar. Gemensam nämnare för samtliga vis att använda almametoden är attityden till bildskaparen och hennes/hans målade bilder och processanlysen av samtliga målningar.

För mer information, köp eller låna boken ”Bildterapi enligt Almametoden”, Solrosens förlag.

©JANET HAAPAR, f.d. Svensson

TEXT

foto:facebooksidan Aboriginal and Tribal Nation news

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kandinskys fjärde motsättning

Foto©bildskaparen

Ett träd med orange krona kom upp som en spontan inre bild hos en kvinna. Trädet växte på en lila/violett äng. Himlen var ljusgul. Förvånad och glad började hon måla sin bild, så annorlunda i jämförelse med de motiv och den palett som hon tidigare använt.

Den här bilden gestaltar, vad Kandinsky i sin bok Om det andliga i konsten, benämner för den fjärde motsättningen. Bilden utstrålar balans mellan ljus och skugga, mellan aktiva och passiva färger och mellan exentrisk rörelse och koncentrisk. Den harmoni som förmedlades till bildskaparen genom den egna gestaltningsprocessen, såg jag som prospektiv och föreslog henne att sätta upp bilden på en väl synlig plats när hon kom hem.  Själv upplevde hon att den målade bilden gav henne hopp, hopp om att kunna lämna den svåra sorg som hon kommit till bildterapin, c:a ett och ett halvt år tidigare, för att bearbeta och integrera i sitt liv. Hopp om att kunna gå vidare.

©JANET HAAPAR, f.d. Svensson

TEXT OCH FOTO

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar, Jungiansk Bildterapiutbildning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Linjens och färgens dynamik och struktur

Goethes färglära (inbunden) Concerning the Spiritual in Art (häftad)

Farbkreis, Johannes Itten (1966)

Den andra gången som den Jungianska bildterapiutbildningsgruppen träffades, 10-12 maj, befattade vi oss i huvudsak med linjens dynamik i relation till färgen samt förhållandet mellan process och produkt i konst och bildskapande.

Den litteratur som vi diskuterade var J.W. Goethes Färglära, Wassily  Kandinskys Om det andliga i konsten, Edit Kramer Bildterapi med barn, som måste lånas på bibliotek om man inte hittar den på www.antikvariat.net Vi behandlade ingående Evelyn Virshups metod för arbete med ungdomar med missbruksproblematik, så som hon beskriver det i Right brain people in a left brain world. Boken innehåller beskrivningar av hennes bildterapimetod och arbete med psykiskt störda tonåringar. Denna metod är användbar även för vuxna och jag visade några bilder och beskrev klienters utveckling, när man arbetar med utgångspunkt i denna metod.

Kandinskys, Ittens, Goethes och C.G. Jungs definition av färger var intressanta att jämföra och vara öppen för i de målningar som kom fram hos utbildningsdeltagarna. Almametoden, se Bildterapi enligt Almametoden, Solrosens Förlag 2002, var under denna helg den metod som måleriet i huvudsak grundades i. I bemötandet av de målade bilderna använde vi almametodens processanalys, med teoretisk bas i Jungs analytiska psykologi, Martin Buber och buddistiskt tänkande.

Vi samtalade dessutom om olika konstnärskap i förhållande till de målningar som gruppdeltagarna gjorde t.ex. Hilma af Klint, Georgia O´Keeffe, Franz Marc – och Kandisky givetvis!

Konsten talar till känslan, därför kan den endast upplevas genom känslan.
Kandinsky

©JANET HAAPAR, f.d. Svensson

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar, Jungiansk Bildterapiutbildning | Märkt , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Jungiansk Bildterapiutbildning

En ny jungiansk bildterapiutbildningsgrupp har börjat på Almagården, Österlen.

Gruppen träffades 22-24 mars. Denna första gång handlade dels om bildterapins historia och förgrundsgestalter inom bildterapi i Sverige och utomlands, som Jan Thomaeus, Erich Franzke och EdithKramer. Vidare befattade vi oss med olika bildterapeutiska metoder, attityder till bilder samt teman och fri målning. De böcker på littlistan som togs upp i detta sammanhang var dels min bok Bildterapi enligt Almametoden, där det finns ett kapitel om teman i klientarbete och min syn på detta, dels religionsfilosofen Martin Bubers bok Jag och Du. Vi var till viss del inne på HC Leuners symboldramaterapi på grundnivå, som beskrivs i hans bok Symboldrama, eftersom hans teman på grundnivå kan diskuteras i bildterapeutiska sammanhang. Detta kommer vi att fortsätta med under en hösthelg 2013. En absolut nödvändighet för alla jungianska bildterapeuter är Daryl Sharps utmärkta lexikon Jungiansk ordbok. Vidare är det bra med olika symbollexikon som Coopers Symbollexikon.

Bildterapi förutsätter kunskap inom både konst och psykologi. Olika konstinriktningar kommer att belysas under året. Den här gången visade jag bilder och berättade för gruppen om konstnärer inom Art Brut, tex om Adolf Wölflis liv som konstnär, musiker och poet instängd på sluten psykiatrisk klinik under större delen av sitt liv. Av de svenska konstnärer som kunnat kanalisera svåra psykiska upplevelser genom sin konst gick jag in på Lena Cronqvist och hennes gigantiska måleri av minnesupplevelser efter det att hon varit intagen på S:t Jörgens Sjukhus i Göteborg under en graviditetspsykos, Erland Cullbergs möjlighet att leva i frihet, under sin livstid, tack vare att han andades psykiskt genom sitt måleri, samt Lars Lerins liv som nykter alkoholist och hans, i Sverige, ojämförligt mästerliga akvarellmåleri.

I bildterapeutiskt måleri arbetade gruppen utifrån teman, dels av den tyska psykoanalytikern Jacobi , dels av den italienske psykoanalytikern Assagioli.

Söndagen användes för processanalys av samtliga deltagares samtliga bilder. Processanalys utgör en del av det bildterapeutiska arbetet, enligt almametoden. Under processanalysen fördjupas kunskapen om den målade bilden, processen av bilder, genom bildterapeutens, bildskaparens och gruppens amplifikationer och reflektioner. Under processanalysen inövas en viss attityd och ett visst förhållningssätt gentemot de målade bilderna. Denna metod bygger på C.G. Jungs analytiska psykologi, Martin Bubers filosofiska tänkande och zenbuddistisk religionsteori. (Metoden är utvecklad av mig under mitten av -70talet och tillhör almametoden, se ”Bildterapi enligt Almametoden”, Solrosens förlag 2002.)

Inför varje utbildningsår finns en litteraturlista som dels innehåller obligatorisk kurslitteratur vilken är direkt relaterbar till de tolv steg som utbildningen innehåller, se Program, http://www.bildterapi.com, dels innehåller referenslitteratur, vilken kan instuderas när/om man har lust. Vid varje utbildningstillfälle samtalar vi i gruppen om den anvisade litteraturen. Denna sätts i relation till de egna bildterapeutiska bildprocesserna samt mina falldragningar.

©Janet Haapar, f.d. Svensson

Utbildningsansvarig, leg. psykoterapeut, bildterapeut

Ateljé för Bildterapi AB

bildterapi@telia.com

www.bildterapi.com

Ateljé för Bildterapi AB finns på facebook

Publicerat i Almametoden, Arketyper, bildterapi, C.G Jung, Janet Haapar, Jungiansk Bildterapiutbildning | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

BILD och MYTvecka 24-28 juni på Almagården!

  VÄLKOMMEN TILL BILD och MYTVECKA PÅ ÖSTERLEN!

DSC04572    ©js

Plats: Almagården på Baskemölla Tid: 24-28 juni 2013 Pris: 8.750:- Kost och logi ingår 
 
Deltagareantal:12   

Sommarvecka i den Stora Moderns tecken!

Vi kombinerar bildterapi med vandringar i Gaias vilda trädgård; Almagårdens omgivningar av hav, fosilfyllda kalkstensklippor, sandständer och ängar och Stenshuvuds Nationalpark, Sveriges artrikaste Nationalpark med exotiska träd, rik flora, och Östersjöns oregerliga vågor.
I det bildterapeutiska arbetet utgår vi från de stora gudinnekulturerna i Grekland och Sumer. Lilith: Frihetsgudinna, Inanna: Jord och Himmelsdrottning, Demeter: Mor och Maka, Persefone: Dotter, Dumutzi: Älskare och Make, Zeus: Make och Fader, Hades: Underjordens härskare. Mysterierna i Eleusis, Mor-Dotterrelation och Man-Kvinna-relation. Förmiddagarna tillbringar vi i naturen. I ryggsäcken bär vi med oss fika, block och pennor.

4766812449 4766812447 4766618243 4790341822 4791089688 4792892565 4790566047

Eftermiddagarna tillbringar vi på Almagården, se bildrad ovan, lyssnar till kvinnomyter, antikens poeter och det gamla Sumers kärleksskildring av gudinnan Inannas livsberättelse. Vi befattar oss med våra liv genom målning och samtal, processanalys av teckningar och målningar. Almagården har en ljus och vacker ateljé, plats för meditation och samtal utifrån almametoden med teoretisk grund i C.G. Jungs analytiska psykologi, D.W. Winnicotts objektrelationsteori och Martin Bubers religionsfilosofiska tankegångar.

I avgiften ingår allt material för målning, men ta med skissblock och pennor/akvarellpennor för teckning i naturen! Dessutom ingår: logi, 4 frukostar, lunch tisdag-torsdag samt kvällsmat måndag-torsdag.  VÄLKOMMEN!

  ©js

Se blogginlägg den 1 och 10 augusti 2012 om mytveckorna blev förra sommaren!

VÄLKOMMEN!

©JANET SVENSSON

TEXT OCH FOTO

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar